Ett lösningsorienterat eller lösningsfokuserat synsätt som det ibland också kallas växte fram under 80-talet i USA. Synsättet präglas av en tilltro till människors egen förmåga och växtkraft. Det lösningsorienterade synsättet kommer ifrån teorin om lösningsfokuserad terapi och är nära besläktat med utgångspunkterna för det salutogena förhållningssättet. Att systematiskt och metodiskt undersöka aldrig så små undantag – de goda exemplen – i ett skeende som kan te sig mörkt och till och med hopplöst för att sedan förstärka det som fungerar kan vara ett fruktbart sätt att skapa förändring.
I det lösningsorienterade synsättet är det centralt för tänkandet att bygga både problemformuleringen och målsättning tillsammans med den hjälpsökande och att utgå ifrån att den som söker hjälp med rätt stöd kommer att kunna finna lösningar inom sig själv, som därmed är anpassade till just henne eller honom. Rätt stöd innebär många gånger att tillräckligt med följdfrågor ställs ifrån handledaren ifråga, för att den handledde skall komma vidare i sitt byggande av lösningar.
Utmärkande för detta synsätt är vidare att den som hjälper, vare sig den personen är en handledare eller terapeut, inte ikläder sig en expertroll. Det betyder tex att handledaren inte tolkar eller försöker förstå bakomliggande orsaker till den hjälpsökandes dilemma. Handledarens roll går snarare att likna vid en slags undersökningsledare, en som tillsammans med den som lyfter en frågeställning eller ett dilemma steg för steg undersöker vad som behövs förändras för att situationen skall kunna bli annorlunda, kunna lösa sig helt eller delvis. Handledaren ansvarar för processen men ger inte färdiga svar eller förklaringsmodeller till den aktuella frågeställningen.
En av grundarna till den lösningsorienterade terapin är Steve de Shazer. Andra förgrundsgestalter är Insoo Kim Berg och Peter de Jong. Nedan ur en artikel ur nättidskriften SIKT:
Steve de Shazer avled i Wien, Österrike den 11 september 2005. Han blev 65 år gammal.
Steve de Shazer var psykoterapeut – men inte utbildad sådan. Hans akademiska utbildning var sociologi och innan den var han professionell jazzmusiker.
I slutet av 70-talet startade Steve, tillsammans med Insoo Kim Berg och en grupp kolleger, Brief Family Therapy Center i Milwaukee, USA.
Steve arbetade systematiskt tillsammans med kollegerna på BFTC med att beskriva vad som händer i terapirummet när klienter och terapeuter försöker komma fram till vad som behöver hända i klienternas liv för att de inte längre skall behöva gå i terapi – det är detta som är syftet med terapi – och vad av detta som klienterna redan har börjat göra.
Ett resultat av arbetet på BFTC är en serie böcker (6 stycken, översatta till 14 språk (2005)) och ett stort antal artiklar inom ett område som i brist på ett bättre namn kallas för lösningsfokuserad korttidsterapi eller lösningsfokuserad samtalsmetodik.
Steve De Shazer och Insoo Kim Berg började komma till Sverige 1987 och deras påverkan på vårt arbete har lämnat oförglömliga spår. Att undersöka vad klienten hoppas uppnå för förändring samt att utgå från klientens resurser för att bygga dessa förändringar har blivit lika mycket en metod att arbeta efter som ett synsätt.
Detta är kanske en av förklaringarna till expansionen av användningen av modellen i en mängd olika sammanhang såsom inom arbetsförmedling, utredningar och ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten, organisationsutveckling, coachning, rehabiliteringsprojekt, skolor (både lärare, elever och skolhälsovårdspersonal), psykiatri, barnpsykiatri, drog och alkoholbehandling, smärta, invärtesmedicin, institutionsbehandling, etc (för att bara nämna några exempel).
Steve var ett kreativt minimalistiskt geni. Kanske var det hans envetna strävan efter förenkling och minimalism och att han närmade sig psykoterapin från ett sociologiskt och språkfilosofiskt perspektiv som gjorde att lösningsfokus blev någonting fundamentalt annorlunda än alla de psykoterapeutiska inriktningar som utvecklats ur psykologin.
I Storbritannien betraktas lösningsfokus idag av Department for Education and Skills som evidensbaserad och man har där startat två nationella lösningsfokuserade program: ett för elever och ett för skolpersonal.